Mikael och Patrik!

Kände dom inte alls bra, men det är väl inte många som missat att jag var lite småkär i Mikael för massa år sedan. Då han flyttade hit. Patrik har jag gått i samma skola som i alla år tills han gick ut nian.
Även fast jag inte brukade umgås med dom, så känns det så tomt nu, som om någonting saknas här i världen. Vet inte riktigt vad jag ska skriva mer, för precis som Linda skrev, det är helt omöjligt att förklara saknaden i ord.

Eftersom jag nu saknar dom så mycket och jag kände dom inte ens? Så kan jag knappt förstå hur mycket alla nära och kära måste sakna dom, usch vill inte ens tänka på det!
Men ni som är Mikael och Patriks familj och deras närmaste vänner, ni ska veta hur mycket jag tänker på er! Gör nästan ingenting annat än att fälla tårar för er.

För er som har Facebook, så har jag startat en grupp för oss alla som saknar och hedrar Patrik och Mikael. Bli gärna medlem där så kan ni se hur många andra som också går igenom samma sak som oss.

Vila I Frid kära pojkar!

Jeanette Börjesson

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0